Om bomull
Vad är bomull?
Bomull är en cellulosa fiber som förekommer naturligt runt fröna från bomullsplantan, och den mest använda naturfibern i textilproduktion världen över. Namnet kommer från det tyska "baumwolle", eller "trä-ull". Detta namn är ett arv från antiken där den grekiske historikern Herodot beskrev indiska bomullsplantor som träd vars frukt liknade fårull.
Bomulls historia
Odling av bomull kan spåras minst 6000 år tillbaka längs Indusflodens stränder där Pakistan idag ligger. I Mexiko har man funnit rester av bomullstyg som är ännu äldre - några upp till över 7000 år - vilket betyder att tidiga syd- och mellanamerikanska befolkningsgrupper också odlade och använde bomull till bl.a. tyg.
Här i Europa är det den indiska bomullen som vi först kommer i kontakt med. Produktionen av bomullstyg spred sig genom det indiska subkontinentet till västasiatiska och nordafrikanska länder - och vidare till Europa med den muslimska invasionen av Iberiska halvön på 800-talet. Under medeltiden fick européerna upp ögonen för bomullens möjligheter, och mot slutet av 1500-talet var det välkänt runt om i världen.
Med den industriella revolutionen skedde ett genombrott inom tillverkningen av bomullsmaterial, och textil blev Storbritanniens huvudsakliga export. Uppfinningen av maskiner som kunde spinna flera trådar samtidigt med större precision gjorde produktionen mer effektiv och lönsam än tidigare. Därtill kom det brittiska Ostindiska kompaniets sabotage av Indiens bomullsindustri för att säkra deras fortsatta möjlighet att importera råmaterialet billigt och sedan sälja de färdiga textilierna - bland annat till Indien, som nu inte kunde producera dem själva.
Uppfinningen av bomullsmaskinen i Nordamerika 1794 öppnade möjligheter för massproduktion av bomullsfibrer. Maskinen kunde skörda mycket större mängder bomull och krävde endast "outbildad arbetskraft" - det vill säga slavar. Det dröjde inte länge innan Indien inte kunde odla tillräckligt med rå bomull för att möta de brittiska textilmöllornas behov, och därför blev sydstaterna i Amerika nästa fokus. Den amerikanska bomullssorten producerade längre fibrer än den indiska, slavarbete höll priset nere, och det tog inte lika lång tid att transportera råmaterialet från Nya Världen till Gamla.
Det brittiska imperiets järngrepp om marknaden försvagades gradvis under 1900-talet i takt med att fler koloniserade länder - bland annat Indien - började göra uppror mot kolonialmakten, och andra europeiska länder utvecklades till mer seriösa konkurrenter. Efter två världskrig fanns inte resurser för fortsatt kontroll över tidigare kolonier som annars utgjort stora delar av marknaden.
Samtidigt kom syntetiska fibrer i fokus på 1950- och 60-talen både i Nordamerika och vissa områden i Nordeuropa, vilket innebar att bomullsproduktionen stagnerade och sedan började minska. Amerikanska bomullsproducenter investerade aktivt i olika initiativ för att försöka hålla liv i marknaden med begränsade resultat.
Bomull är idag fortfarande den naturfiber som produceras mest av globalt, och även om USA förblir en av de största producenterna av bomullstyg på marknaden är de endast näst störst. Förstaplatsen går till Kina, som både producerar och konsumerar den högsta mängden bomullstextil i världen.
Produktion av bomull
Det material som först skördas från plantan kallas för "fröull". På många platser i världen plockas fröullen fortfarande för hand. I Europa, Australien och USA sker skörden främst med maskiner. Antingen plockas fröullen från kapseln av en "cotton picker", eller så används en "cotton stripper" för att ta bort hela kapseln från plantan. Det beror på klimatet och bomullssorten vilken metod som används, men i båda fallen pressas den skördade fröullen till block som lättare kan transporteras till fabriken där nästa steg i processen sker.
Fröullen körs genom en bomullsmaskin som skiljer bomullsfibrerna från frön, blad, stjälkar, m.m. Detta inkluderar korta bomullsfjun som inte är långa nog för textilproduktion. Maskinen rengör också bomullen.
Därefter delas bomullen in efter kvalitet. Den bedöms utifrån fiberlängd, färg, renhet och "micronaire". Micronaire är ett begrepp som täcker hur finformad och mogen fibern är. Ett lågt micronaire-värde gör bomullen svårare att bearbeta och påverkar vad den kan säljas för.
Efter sortering säljs bomullen vidare till textilmöllor eller spinnerier. Här rengörs den igen för att säkerställa att alla spår av avfall och smuts tas bort. Sedan kardas bomullen för att separera och jämna ut fibrerna. Därefter kan den spinnas till garn och är redo att vävas eller stickas.
Det kan användas olika behandlingar både av garn och tyg för att ge den färdiga produkten särskilda egenskaper. Ett exempel är mercerisering, där bomullen bearbetas med natriumhydroxid som "bränner" bort överflödigt fjun och ytfibrer för att göra garnet slätare och därmed mjukare och mer glansigt.
Bomulls egenskaper
Bomull är ett mångsidigt material vars utseende varierar beroende på kvaliteten av fiber och vilken behandling fibern utsatts för. Typiskt har obehandlat bomullstyg en matt, slät yta och ett mjukt fall som gör tyget behagligt som kläder.
Andra egenskaper som gör bomull populärt är dess lätta vikt och andningsförmåga. Det har en temperaturreglerande effekt, och det finns ett brett utbud av bomullsmaterial för både varma och kalla månader.
Bomull har en hög absorberingsförmåga och till skillnad från t.ex. viscose förblir bomull slitstarkt även när det är vått - de flesta bomullstyger kan därför maskintvättas. Däremot har det en tendens att skrynkla, och det krymper särskilt första gången det tvättas. Bomull är mottagligt för färg, men efter upprepad tvätt på högre temperaturer tenderar det att blekna.
Det finns särskilda arter av bomull, ibland kända under namn som Egyptisk bomull, Sea Island bomull eller Pima bomull, som på grund av sina extra långa fibrer kan tåla mer djupgående behandling för att producera finare, mjukare material. Dessa anses därför som lyxvaror och är särskilt kända för sin användning som sängkläder eller handdukar.
Vad används bomull till?
Bomullstyg finns i många olika varianter, och det finns lika många olika saker det kan användas till. Det är vanligt förekommande särskilt till kläder, t.ex. t-shirts, jeans, ytterkläder, badrockar m.m. Dessutom används det till sängkläder, filtar, handdukar och andra former av hemtextil.
Ett exempel är bomullsjersey. Det är ett mjukt, stickat material, vilket betyder att det är stretchbart och därför bekvämt att ha på sig. Många t-shirts är sydda i bomullsjersey just för att det elastiska tyget ger en behaglig passform och låter huden andas.
En annan populär användning för bomull är denim, vilket typiskt är ett twill-vävt tyg med vita och indigoblå trådar som skapar den karaktäristiska texturen och är mer slitstarkt än slätvävt bomullstyg.
Därtill finns stor variation i tygets vikt, täthet, konstruktion och hur kraftigt garn det är gjort av. T.ex. är canvas och muslin vävda på samma sätt, men där muslin är ett fint lättviktsmaterial är canvas grövre och tätare. Du kan läsa mer om olika bomullskvaliteter i de motsvarande underkategorierna.
Är bomull hållbart?
Bomull är en naturfiber och en förnybar resurs. Det är lätt att förväxla "naturlig" med "hållbar", men de två hänger inte alltid ihop. Odling av bomull sker främst i områden där tillgången till vatten är begränsad. Men bomullsplantan kräver stora mängder vatten, och konstbevattning kan belasta infrastrukturen och ha omfattande konsekvenser för miljön i produktionsländer. Därtill finns risk för förorening i form av gödning och pesticider, som gör vattnet olämpligt för andra ändamål.
Det är möjligt att begränsa effekten av bomullsodling på vattennivån genom bl.a. att odla den i områden där plantan kan regnbevattnas. Det finns också jordbruk som lägger vikt vid ekologisk produktion. Det innebär t.ex. växelbruk där man ser till att samma gröda inte odlas kontinuerligt på samma markområde. Dessutom används inte konstgödsel eller bekämpningsmedel, och man använder bara små eller inga GMO:er eftersom dessa skadar biodiversiteten. Ekologisk bomull är mindre skadligt för omvärlden, men tyvärr är det fortfarande endast en liten andel av den globala produktionen som kommer från ekologiska jordbruk.
Om du vill köpa ekologisk bomull kan du med fördel leta efter märken som EU-blomman, Svanenmärket och CMiA (Cotton Made in Africa), som betyder att textilierna uppfyller krav på miljövänlighet och ekologisk produktion. GOTS (Global Organic Textile Standard) certifiering betyder att minst 70% av fibrerna i en vara är ekologiska. Observera att Oeko-Tex trots namnet inte nödvändigtvis betyder att tyget består av ekologiska fibrer - certifieringen berättar istället att det inte innehåller några skadliga kemikalier.
Bomullsindustrin kan också ha en omfattande effekt på de människor som arbetar inom området. Många platser arbetar bönder under orimliga förhållanden, och det kan vara svårt att konkurrera prismässigt med länder där jordbruket stöds ekonomiskt av regeringen. Generellt är en global handelsmodell med fokus på export inte till fördel för bönderna, och många kämpar med skuld och fattigdom.
Det finns olika organisationer vars uppdrag är att säkerställa arbets- och produktionsförhållanden inom bomullsindustrin. En av dessa är Fairtrade, som kontrollerar sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden hela vägen från fält till marknad. Ett annat exempel är RSN (Responsible Sourcing Network), som fokuserar på att stoppa tvångsarbete och brott mot mänskliga rättigheter.
Ett ämne som fått mer fokus med tiden är möjligheten att återanvända bomull, samt att låta mindre av plantan gå till spillo från början. Bland annat kan de bomullsfjun som är för korta för konventionell produktion användas som råmaterial för produktion av viscose istället, och många bomullstextilier som annars skulle kasseras som avfall kan återanvändas. Båda dessa minskar förorening och resursslöseri. RCS (Recycled Claim Standard) och GRS (The Global Recycled Standard) vill båda uppmuntra och göra det tydligare när en produkt innehåller återvunna fibrer, och den sistnämnda ställer också en rad krav avseende hållbarhet.
Tvättråd för bomullstyg
Det finns stor variation inom typer av bomullstyg, och därför är det olika hur de ska behandlas. Avsnittet här ger några generella riktlinjer, men är du minsta osäker på korrekt behandling av din textil bör du alltid följa tvättråden.
Rent bomullstyg tål höga temperaturer, och rengörs faktiskt bäst vid cirka 90° C. Detta beror på att höga temperaturer får bomullsfibrerna att "öppna" sig, vilket gör att tvättvattnet lättare kan tränga in och ta bort smuts. För de flesta ändamål räcker det dock att tvätta på 60° C för att få det rent. Det är viktigt att notera att textilier som är färgade eller ingår i blandningar med andra fibrer möjligen inte tål samma höga temperaturer. Likaså bör det noteras att bomull krymper vid tvätt, särskilt om det ingår i stickade textilier. Det bör därför förtvättas innan du påbörjar ett syprojekt.
Bomull kan oftast torktumlas utan problem, men har en tendens att skrynkla. Om det inte är möjligt att hänga upp produkter av bomullstyg kan de oftast lyckligtvis strykas och pressas - konsultera tvättråden för det individuella materialet för att se vilken hög temperatur materialet bör utsättas för.
Det är sällan nödvändigt att använda kemisk rengöring för bomullstyg, men de flesta rengöringsmedel kan användas utan att skada materialet.
Nedan kan du se några av de kategorier som bomullstygerna finns i.
Jersey | Musselin | Poplin | Twill | Canvas
